Under Charlottes underligheter.

Ångesten växer inom mig. Varför kan bara inte orden komma ut från hjärnan å hoppa ner på tagnetbordet så vore den här jävla (rent ut sagt) studieuppgiften färdig inom kort.

Fyra sidor.. Hur svårt kan det vara? Men, som nån klok person sa.. Det är inte kvantiteten som räknas utan kvaliten.. Men de här känns som en luddigt mellanstadie-uppgift.. Hur dålig får man bli?

Ne, nu ska ja inte deppa ner mig. ÅH! Blir bara galen, lite högre nivå ska jag väl klara att formulera mig på...

Osammanhängande som fan, inget flyt.

Var är mitt FLOW?

Längtan borde motivera mig, men den är så långt borta...

Hepp. Hepp.