Buss.
Jag åkte buss till Norrköping tidigare idag, för att ta mig till min kurs och basgrupp.
En bit utanför Linköping så satt Petra å jag å pratade, helt inne i en diskussion om den kommande C-uppsatsen. Då plötsligt bromsade bussen in, hårt. Snabbt kollade jag upp å såg alla liksom tryckas mot sätena framför, några små skrik hördes också. Obehagligt. Nära, väldigt nära, framför bussen var en lastbil. Vad som hade hänt förstod jag inte? Men samtidigt som jag kollade upp hamnade bussen väldigt nära vägkanten å jag hann tänka "neeej, nu hamnar bussen i diket, å välter..." För det var precis så det kändes. Usch, där stannade mitt hjärta å min kropp ett tag. Men det var lugnt. Vi hamnade inte i nåt dike å vi krockade inte med nån lastbil. Å resan fortsatte. Det är läskigt att man hinner tänka och se så otroligt mycket på bara några sekunder. Huh.
Det blev inget festande å inge Flamman ikväll. Så här ligger jag i soffan, ensam. :( Med min rööda vin. Skönt det med. Jag har inte varit helt själv på flera månader nästan. Eftersom jag har bott hos mor och syster hela sommaren.
Jag såg en del av "Extreme Home Makeover" tidigare. Det var en familj med tre små döttrar och en far. Mamman hade fått en propp eller liknande i lungan och dog i sömnen. Det var så otroligt gripande när den lilla 6-årig flickan gråtande talade om sin mor. "hon ville göra mig lycklig..." Jag brukar inte vara så känsligt, men jag grät visst några tårar. :( Flickan önskade att hennes far å små systrar skulle bli lyckliga å helst ville hon ha ett rosa rum. Stora och små önskningar. Som förhoppningsvis faller in. (jag såg inte slutet av programmet).
Nu ska jag åter till soffan å bli lite allmänbildad. Återkommer inom kort.
Hepp. Hepp.
En bit utanför Linköping så satt Petra å jag å pratade, helt inne i en diskussion om den kommande C-uppsatsen. Då plötsligt bromsade bussen in, hårt. Snabbt kollade jag upp å såg alla liksom tryckas mot sätena framför, några små skrik hördes också. Obehagligt. Nära, väldigt nära, framför bussen var en lastbil. Vad som hade hänt förstod jag inte? Men samtidigt som jag kollade upp hamnade bussen väldigt nära vägkanten å jag hann tänka "neeej, nu hamnar bussen i diket, å välter..." För det var precis så det kändes. Usch, där stannade mitt hjärta å min kropp ett tag. Men det var lugnt. Vi hamnade inte i nåt dike å vi krockade inte med nån lastbil. Å resan fortsatte. Det är läskigt att man hinner tänka och se så otroligt mycket på bara några sekunder. Huh.
Det blev inget festande å inge Flamman ikväll. Så här ligger jag i soffan, ensam. :( Med min rööda vin. Skönt det med. Jag har inte varit helt själv på flera månader nästan. Eftersom jag har bott hos mor och syster hela sommaren.
Jag såg en del av "Extreme Home Makeover" tidigare. Det var en familj med tre små döttrar och en far. Mamman hade fått en propp eller liknande i lungan och dog i sömnen. Det var så otroligt gripande när den lilla 6-årig flickan gråtande talade om sin mor. "hon ville göra mig lycklig..." Jag brukar inte vara så känsligt, men jag grät visst några tårar. :( Flickan önskade att hennes far å små systrar skulle bli lyckliga å helst ville hon ha ett rosa rum. Stora och små önskningar. Som förhoppningsvis faller in. (jag såg inte slutet av programmet).
Nu ska jag åter till soffan å bli lite allmänbildad. Återkommer inom kort.
Hepp. Hepp.
Kommentarer:
Trackback