Under Charlottes underligheter.

I en annan del av Katrineholm.
Där står min lägenhet och väntar på mig, tills imorn.
Då kommer jag. Jag och Tage.

Tänk att jag för bara några år sen sa att jag aldrig aldrig ska flytta tillbaka och bo i Katrineholm.
Aldrig, sa jag. Om och om igen.
Det var år sen, år som har gett mig distans och samtida insikt i vad som är viktigt i livet.
Jag har om och om lärt mig att vara tacksam för var dag som går.
Var dag som går då man fortfarande står.
Allt kan vända så fort.

Nu ska jag bara bo och vara för ett tag.

Jag tar ingen skit. Grynet är fortfarande min Idol.

Hepp. Hepp.