Mardröm.
Det har inte gått in än. Verkligheten.
Nu börjar det om igen - mörkret.
Som jag, vi, måste ta oss igenom.
Smärtan och sorgen.
Hur kan det vara sant?
Varför?
Frågor och ord som inte har eller kommer att få några svar.
Igen. Återigen.
Alla minnen från förr, alla minnen från barndomen. När du grät för att du inte fick sitta brevid din bror vid födelsedagsfirandet. När du var arg för att vi gjorde pommes i ugnen och inte i en riktig fritös. När du tände på smällare på nyårsafton, särsklit de där getingarna som flög eller de små gröna bomberna.
Då, aldrig nånsin, trodde vi att ditt liv skulle sluta såhär. Så ung. Så orättvist.
Alla mina tankar går till dig och din familj. Vila i frid.
Ännu en gång - frågor som aldrig får svar. Låt oss alla vakna ur denna mardröm!
Hepp. Hepp.
Usch, det är så ofattbart. Så hemskt. Men vi finns för varandra, för att ge tröst och stöd.
Åh vad hemskt, kände du killen som dog i olyckan? Det är så tragiskt, tänker på de anhöriga.
Stor kram