Under Charlottes underligheter.

Jag använder två ord mycket just nu. Dessa ord är:

Lätt.

&

Värt.

Eller i kombination:

Lätt värt.

Bra ord som kan användas lite nu och då och si eller så.

När man (jag) har 500 kronor, ett tomt kylskåp och två veckor kvar till lön så är det viktigt att prioritera sina inköp.
Till exempel så är det väldigt viktigt att köpa en ny duk för 150 krons.
Den ska jag stryka nu. På mitt strykbräde.
Lyckligt inköpt på akution för 25 kronor.
Måste vara det bästa och snyggaste strykbord jag sett.

Äkta gammalt av bästa kvalité.

Min söta rara lilla Tage.
Jag hittade en suddig, men ack så söt bild på Tage.
Han börjar bli gammal nu, gammal å grå.

Fortfarande springer han i hjulet.

En hamster i ett hjul.

Min Tage.

Nostalgi. Minns dessa.
Tefat. I yngre dagar köpte man dom för 50 öre stycket.
Det var häftigt godis. Ett ätbart pappershölje med lite sötsurt pulver i.

Pulver var väldigt populärt nu när jag tänker på det.

Det fanns tefat, klubbar som skulle doppas i pulver, rör med pulver, plastfrukter med pulver, hockeypulver, pulver som smattrade i munnen, ja massa olika pulver.

Hur kommer det sig att man vill äta pulver? Vad ville vi barn med vårt lördagsgodis?

Idag upplever jag lite nostalgi och smakar på tefaten igen. Vet inte om de är goda eller inte, mest häftiga, som förr..

Igår uppkom en fylle-framtidsplan.
Det vore häftigt, tufft och bra.
Den får nog vara lite hemlig ett tag.
Men om planerna går som planerat så kommer planen inte vara hemlig längre.
Bra.

Min egna fråga.
chal - vad gör du?

Jag fick just ett telefonsamtal.

Från stadens lokala tidning.

Det var ett roligt samtal.

- Hej, det här är blabla från blabla-tidningen. Ringer jag olägligt?
- Hej, nejdå, det är ingen fara (suck, nu vill han sälja).
- Du kanske tittar på Antikrunda, så att jag stör? Jag ringde just en tant och hon tittade på det så hon hade inte tid.
- Haha, okej. Jo, jag tittar faktiskt på det (ursäkta att jag inte har så många tuffa kanaler), men det är ingen fara (men hallå, säg vad du vill).
- Jag ser här att du har tidningen och den börjar visst sjunga på sista versen.
- Ja, just det (eh, vilken oootrolig tidning, den kan till och med sjunga..)
- Nu kan ju du utnyttja din ungdom, du får tidningen för endast blabla kronor i månaden, den innebär eeendast 5 kronor om dagen och då dimper den ner i brevlådan varje dag.
- Ja, jo, just det (schysst jag kan utnyttja mig själv). Men, hmm.. (jävla tidning som väcker mig tidig varje morgon med en duns, för 5 kronor om dagen måste jag även släpa ut alla tidningar och slänga i papperinsamligen) Måste jag svara nu, jag ska nog tänka på saken. Jag har inte tänkt på det. (vad ska jag skylla på, det är ju lite pengar, men tidning är bara ett blädderex med töntiga skämt och oviktiga artiklar, mest..)
- Du måste ställa dig frågan - ger tidningen dig något? Får du något utbyte av den? Du kan tänka på det, så kan jag ringa dig igen i början av nästa vecka?
- Hmm, ja. (den väcker mig med ett ryck varje morgon, sen ligger den i min lägenhet tills jag måste bära ut alla igen) Ne. Det behövs nog inte. Det är väl lätt att beställa på internet eller bara ringa om jag vill ha den. Jag är ju van att ha den nu, så jag kanske saknar den när jag inte får den.
- Ja, man saknar ju inte kon förrän båset är tomt, så att säga.
- Ja, just det. Tack å hej.

Sammanfattningsvis - När jag saknar min ko, då ska jag ha lokaltidningen igen.

Hej och välkommen till min modeblogg.
Nu ska jag berätta om kvällens outfit.
Här sitter jag med mina ljusblå långkalsoner med mörkblå prickar, blommiga trosor och ett tajt randigt linne i färgerna grönt och vitt.

Trosorna är av märket Frank Dandy å de har jag köpt på Vingåkers Factory Outlet.
Långkallingarna är en gammal julklapp från min mor.
Linnet är en gammal födelsedagspresent från min syrra.

Tyvärr kan jag inte visa mig själv iförd denna outfit. Ursäkta, jag har inte tid att alla stora modebloggare och modelljägare ska börja ge sig efter mig. Jag har inte tid.


Observera den rosa lilla rosetten på linnet och kalsongknapparna.